Jag har haft en skit-vecka, rent hälsomässigt. Eller, den psykiska hälsan har det inte varit något fel på, den har jag underhållit med vänner, jobb och annat som jag tycker är roligt och meningsfullt. Men sedan stukningen av foten och utslagen hoppade på mig har jag levt på godis och skitmat och inte tränat ett dyft. Rent utsagt. Och det suger, för jag känner mig tjock, äcklig, fel, dålig. Så känner jag mig. Även om jag kanske inte är det, det är ju bara en svacka. Men det känns så, jag känner mig riktigt kass. Plus att mitt knä mår sämre än på länge på grund av träningsbristen.

Men skiten med foten gjorde att jag föll tillbaka i gamla vanor, de som fanns förut. Tröstätandet. Det som gjorde mig tjock (antar jag) förra gången. Eller ja, de som gjorde mig fet. Tjock var jag alltid. Men ändå. Jag föll dit, jag fick äta - för det var synd om mig. (och ja, det var det, är det, men ändå ^^).

Igår ställde jag mig på vågen (idioti att göra det efter en sådan här vecka) och såg att jag hade gått upp, inte mycket, men ändå tillräckligt. Och jag som äntligen fått fart på det igen och börjat resan mot de sista kilona. ÅH! Det gör mig så ledsen, så ledsen. Och jag känner mig dålig.

Så, nu är det dags för ändring igen. Träningen blir svår att hinna med den här veckan, eftersom jag måste träna på gymet då foten inte tillåter vare sig promenader eller cykling. Och ivägen för gymet står plugget, som jag faktiskt måste sätta först, om jag inte vill ha allt efter mig till hösten. Och det vill jag inte. För DÅ kommer jag bryta ihop, totalt. Det vet jag.

Men maten, maten, denna jävla maten. Den måste ändras. Så igår bad jag Robert slänga godiset som var över från helgen. Nu blir det nyttigt för min del (förutom fusk imorrn, för då kommer världens bästa Yocke äntligen hit och då ska vi äta pizza. Precis som det ska vara!), på riktigt. Jag kan ju det där. Så, planen är att äta nyttigt. Jag skiter i godis och det dära, det ska inte finnas i mitt liv på ett tag. I helgen blir det fest med, men det är näst sista innan skolan slutar och så får det vara. Det var alldeles för längesedan jag var onykter tillsammans med det där gänget, de som jag faktiskt har roligast fester med, så det ska jag vara i helgen. Men man måste få tumma på vissa saker, unna sig vissa saker. Ibland i alla fall.

Så ja, jag har bestämt mig. Satt ner foten för mig själv. Och det ska gå, den här gången också. Precis som det gjorde för 2½ år sedan, när jag började på riktigt (tänk att det är så längesedan ^^).

Så är det. Nu ska jag greja lite och sedan plugga matte, omtenta imorgon.
Tjing!


(I won't!)